Mirrfamiljen på besök

Det var ett tag sedan jag skrev ett nytt inlägg, märker jag. Det har inte berott på brist på bloggämnen, snarare tvärtom. Dels har Mirrfamiljen varit här några dagar och dels har jag haft många förrättningar och gudstjänster att spela på de senaste veckorna. (Alla bilder går för övrigt att klicka större. Ingen är mer förvånad än jag...)

Förra måndagen kom alltså Mirrfamiljen hit till Mogata. Lillebror Caspar är ett mycket lugnt och beskedligt barn om han bara får äta en snutt varje timme. Han hade också mycket riktig gått upp ett halvt kilo på en vecka visade det sig vid senaste BVC-besöket…

Tyvärr sover han mest på dagarna och är helst vaken och pigg på nätterna, vilket komplicerar tillvaron för den övriga familjen.

Förra tisdagen åkte Mirrfamiljen tillsammans med så där 3000 andra (Mirren har upplyst mig om i sin kommentar att det var fråga om 3000 bilar, det var säkert 15000 besökare den dagen, skriver hon) till Kolmårdens djurpark, där de har årskort. Efter att ha besökt Safariparken fastnade Casimir i Bamselandet där han fick klättra och springa så mycket han ville med den stilla förhoppningen att han skulle bli trött och gå och lägga sig före klockan 11 på natten som han brukar.




MM och jag åkte i stället till Ikea och köpte en spjälsäng för att ställa bredvid dubbelsängen i gästrummet så att Casimir inte skulle trilla ner på golvet under natten. Samt en pall som han kunde klättra upp på när han tvättade händerna. På Ikea var det heller inte tomt på folk…

På torsdagen åkte alla in till Söderköping och turistade. För oss som brukar gå promenad längs Kanalen under övriga tider på året är det kul att se vilken metamorfos den lilla stan genomgår på sommaren. Massor av fina båtar ligger förtöjda vid kajen och horder av brunbrända människor flanerar fram och tillbaka på kanalkajen eller sitter och fikar på caféerna och restaurangerna. Och minst sjuttio personer i kö vid Smultronstället…

Mirren och jag besökte naturligtvis Kanalmagasinet, där man har utställning med hantverk och ”konst” varje vecka. Mirren beställde ytterligare en liten fåtölj – ett under av hantverksskicklighet - till Caspar. Här finns hemsidan om det är någon som är intresserad.


Sen presentade hon mig med en betongkisse, när jag stod och vände på en ängel till ett mycket facilare pris. Kissen har inte något namn ännu, kanske någon av mina bloggvänner har något förslag? Den får stå ensam på trappan tills det blir dags att sätta dit Lisa…

Det är Anita Johnsson på Fristads hantverksgård på Vikbolandet som gör de här härliga katterna och många andra saker. Hon har sysslat med betonggjutning i många år. God hjälp har hon av maken Ulf. Här kan man läsa mer om utställningen på Kanalmagasinet.

Efter denna affär fikade vi utanför på det lilla caféet och jag övergav alla planer på ett nytt liv och inköpte en härligt smaskig chokladbiskvi. Det nya livet får anstå tills i slutet av nästa månad. Då ska jag även göra bruk av min nya motionscykel varje dag har jag tänkt.

Casimir och Mirrfamiljen gjorde sedan en sväng med Söderköpingsexpressen och lyckan var fullständig för Casimir, tills de hade åkt i ungefär tio minuter av den halvtimme som turen runt Söderköping tog. Då var Casimir ”laaa” (klar) och ville stiga av.






Under helgen har jag haft två dop, en vigsel, en gudstjänst och en musikgudstjänst, alla på olika platser i länet. Man lär känna sitt land i det här jobbet…