söndag 15 oktober 2017

1481 Gems Weekly Photo Challenge - METALL

Fotoutmaningen vecka 42 är ordet METALL. Det är Sanna i Gems Weekly Challenge som står för utmaningen. Fler metallare finns att läsa på hemsidan.

Jag väljer en bild från arkivet och från den fantastiska utställningen i februari i Magasin 9 i Frihamnen i Stockholm - vandringsutställningen med skatter från Tutankahmuns grav. Jag var där tillsammans med Mirren och barnbarnen Casimir och Caspar. Det var en bländande upplevelse där guld, silver och ädelstenar dominerade. Fler bilder från utställningen kan man se här.


(Bilden går att klicka större.)

Delar av texten på den röda etiketten:

"Innerkista i guld.
Original i guld. Inläggningar av glaspasta och halvädelstenar. Längd 187 cm, bredd 51.3 cm, höjd 51 cm. 
Innerkistan är av rent guld och är med sina 110.4 kg det mest spekulära enskilda objektet i gravskatten.

Även på denna kista är kungen avbildad i fjäderdräkt och m mumieform med flätat guldskägg, spiror de korslagda armarna och kunglig huvudduk.

Fjäderdräktsmönstret i inskriften på själva kistan är graverade i tjockt guld liksom de vackert bearbetade relieffigurerna av gudinnorna Isis och Neftys vid benen."

lördag 14 oktober 2017

1480 Utflykt till Chalabre

När vi besökte Limoux i våras gjorde vi en utflykt till en utsiktspunkt nära Chalabre, en liten stad några mil från Limoux. Det var sista dagen på den resan och jag ville gärna se Pyrenéerna som man skulle kunna därifrån. Här kan man läsa om den utflykten.

Den här gången gjorde vi en tur till själva den lilla staden Chalabre, där varken Anna eller Jörgen hade varit förut. Staden är ett turistmål på sommaren eftersom det tydligen är framträdanden med riddare och tornerspel och diverse andra medeltida begivenheter i det närbelägna slottet. Det kan man se här. Klickar man på länken kan man få fram 56 bilder därifrån!


Utsikt från bron i Chalabre. (Bilderna går att klicka större.)


Utsikt från bron åt andra hållet. Det verkar som om avloppen går ut direkt i floden...

Så här i början av oktober var det bara vi som var turister efter vad jag kunde se. Det var ganska tomt på gatorna överhuvudtaget. Det duggregnade och vi strövade omkring lite i centrum innan vi slog oss till ro på ett litet café där jag intog min vanliga pressade apelsindryck - orangina. Vid det laget hade det slutat regna och solen tittade fram då och då mellan molnen.


En jättelik öppen pergola, som framför allt används vid marknader, hittade vi på torget.


Ett vackert hus vid torget i Chalabre.


Trånga gator på sina ställen även om det var mycket gatuarbete som var på gång.


Anna och Jörgen på caféet.


På väg upp till slottet.


Pyrenéerna i bakgrunden bakom molnen.

När vi suttit en stund på caféet var det dags att åka bil upp till slottet. Allt var tillbommat för säsongen men det var en fantastisk utsikt därifrån. Just nu verkade det dystert och övergivet men jag kan tänka mig hur det kan se ut med mängder av turister som sitter på gräset nedanför tornet och med skådespelarna i sina färgrika medeltida dräkter, som på bilderna från nätet.


Eftersom det var stängt var det inte så lätt att få en uppfattning om hur slottet såg ut. Bilden nedan från nätet.


Slottet i Chalabre. Bild från nätet.


Det här tornet långt ner i dalen zoomade Kent in från utsiktsplatsen vid slottet. Är säkert också från medeltiden.

När vi begav oss hemåt lyste solen upp träden och förgyllde löven som låg på marken.


I platanernas skugga. 


Anna, Kent och Jörgen på väg ner från slottet.

Tidigare inlägg om vår höstresa till Limoux:

torsdag 12 oktober 2017

1479 Månadens illustratör oktober 2017 - Neil Hourihan

Vi prenumererar på Allers, Kent och jag, eftersom vi gillar att lösa korsord. Allers har, enligt min mening, de bästa och flesta korsorden av alla veckotidningar som jag prövat. De är av olika svårighetsgrad från mycket lätta till ganska svåra. Jag brukar lösa de lättare och Kent de svårare.

Ofta hjälps vi åt eftersom mitt ordförråd är lite annorlunda än hans och vice versa. Kent glömmer aldrig ett ord men det gör jag. Ofta får Kent hjälpa mig med ord som nan = indiskt bröd, namn på gamla asar och olika valutor och vad Tokyo hette förr i tiden och som jag glömmer mellan varven.

Min favoritillustratör av alla korsordsillustratörer är Neil Hourihan, som är fantastisk på att hitta på bilder till korsorden. Jag ser också på nätet att han även varit knuten till Hemmets Journal där jag hittade den här bilden skapad av honom. Inte nog med att han kan teckna, han är väldigt humoristisk samtidigt. Här nedan är några exempel på hans humor och hans skicklighet. Han har även illustrerat barnböcker baserade på bibliska texter.


Lösningen i korsordet med hjälp av bilden var: Bättre nu än sent att få riktigt rent. Allers nr 36 2017. (Bilderna går att klicka större.)


Det är ganska uppenbart att han sovit färdigt snart. Allers nr 36 2017.


Att vara många är bäst när man bär på en häst. Allers nr 36 2017.

Kryssbilagan börja alltid med en Rivstart som Hourihan alltid illustrerar på sitt eget humoristiska sätt. Krysset är medelsvårt vilket framgår att de tre figurerna. För övrigt brukar bilagan innehålla uppemot 50 kryss och Sudoku varje vecka. Jag löser bara kryssen, hoppar över de lättaste och även sudokun. Korsorden ger mig i alla fall lite kunskaper om olika saker när jag letar på nätet. Matte har jag heller aldrig varit särskilt intresserad av.


Sockerbagare i farten. Allers nr 38 2017.


Fallet ute gjorde att han blev inne. 


Sätter färg på tillvaron. Allers nr 39 2017


Att bli huggen i baken föll inte juryn i smaken. Allers nr 39 2027.


Här är det ett flertal ord som är lösning till bilden. MODDLARBLASK, TOTALRENOVERING, FILHANTERARE, SKUMTVÄTT, BREDSPACKLAT, STARK I NYPORNA, FÖRSJUNKEN I DYN, GROVHYVLING. Allers nr 39 2017.

De här orden ovan tycker jag är fina exempel på Hourihans skickliga och humoristiska tolkning av orden som han fått med krysset. För de måste väl vara färdiga INNAN man ger dem till illustratören?


Här får de hålla i när de på linan far förbi. 

Korsorden skänker oss många trevliga stunder tillsammans och till en stor del är det Neil Hourihans förtjänst för min del.


Visst är nog gruppens melodi stora flaskor med mycket i. Allers nr 38 2017.

tisdag 10 oktober 2017

1478 Antikmarknad i Limoux.

I lördags natt kom vi hem från Limoux där vi tillbringat en vecka. Limoux är en liten stad i södra Frankrike inte långt från spanska gränsen. Om den här lilla staden, som var fullständigt okänd för mig innan äldsta dottern Anna med sin man Jörgen köpte ett hus där, har jag berättat tidigare.

I Bezier, som är den närmaste flygplatsen, stod en jeep och väntade på oss och vi var framme i Limoux och huset vid Rue de Mairie vid tiotiden på lördagskvällen. På söndagen var vi uppe ganska tidigt eftersom vi skulle besöka antikmarknaden som äger rum sista söndagen i varje månad. Den stänger redan till lunch vid halv-ett tiden när folk härnere tar sin siesta.


Anna och Jörgen under platanerna på antikmarknaden i Limoux. (Bilderna går att klicka större.)

Solen lyste med sin frånvaro, som man säger, men det regnade inte och det var ganska varmt. Gissar på 15-16 grader. En hel del skräp som vanligt men många roliga saker att titta på. En låda med gamla porslinsdockor kunde varken Anna eller jag motstå, i synnerhet som jag har en hel del sådana dockor tidigare. Jag har presenterat dem på bloggen i mitt inlägg - Fruntimmer på rad.


Anna hade redan hittat sin docka och jag kunde inte motstå henne till vänster i lådan. Så hon fick följa med hem till Mogata.

För min del blev det inte mer köpt än dockan eftersom vi bara betalt en väska för 15 kg på Ryan Air. Anna däremot kunde inhandla några vackra tallrikar som blev kvar i huset på Rue de Mairie -  "Borgmästargatan" i svensk översättning. Från huset är det bara ett kvarter till det lilla torget i centrum av Limoux och caféerna vid detta, vilka utövade en viss lockelse på oss alla naturligtvis. I synnerhet som ett glas blanquette, vindistriktets berömda champagne, bara kostade två euro.


Anna med sin docka i korgen. Den gamla byrån hade jag inte haft något emot.


Reliker bland annat från första världskriget fanns det många av. Mössorna är väl av senare datum. Om man förstorar upp bilden kan man se en mössa med tre kronor på.


Här har Anna hittat vackra italienska tallrikar. Kent ser nöjd ut till vänster över att jag inte handlar något mer.


Synd att hatten var för liten, tyckte Jörgen. Han hittade tyvärr ingen som passade.

Efter att vi grundligt gått igenom hela marknaden drog vi oss hemåt genom de trånga gatorna. Eftersom det var söndag var det inte många bilar som vi behövde passa oss för.


På vägen passerade vi ett hus där det växte mängder med fikon på en vägg. Det fanns både mogna och omogna och dessutom en fikonblomma, som brukar finnas med bland krukväxterna hemma.


En hel vägg full med passionsfrukter.


En liten blomma hittade vi också.


Även på torget i centrum fanns det grönsaker att köpa för hugade spekulanter.


På hemvägen gick vi förbi kyrkan Saint Martin som ligger nära torget.

Annas och Jörgens hus är inte så brett men ganska djupt - och högt. Källare, rum och badrum på första och andra våningen och däremellan, samt ett vindsutrymme som Jörgen så småningom ska förvandla till ett gästrum och en terrass. Den här gången nöjde han sig med att fixa till golvet i källaren, som ska bli en vinkällare i framtiden och att sätta upp hyllor och göra ett vinskåp i köket.


"Terrassen" syns inte på bilden men det går en trappa upp dit från sovrummet på andra våningen så den måste ju finnas där bakom taket någonstans. Jeepen står snyggt parkerad framför garaget.

måndag 9 oktober 2017

1477 Gems Weekly Photo Challenge - HÖGT

Utmaningen den här veckanGems Weekly Photo Challenge är HÖGT. Illustrerar temat med en egenhändigt målad tavla av Skällviks kyrka nära Stegeborg där jag var kantor i tretton år. Kyrkan är medeltida men Johan III byggde om den på 1500-talet så som den ser ut idag. Tornet är, som på de flesta kyrkor, högt. Fler högtflygande bloggare hittar man på hemsidan.


Målning i akryl av Skällviks kyrka 2016. Bilden går att klicka större.

fredag 29 september 2017

1476 Min senaste tavla - Blåklint


Jag blev så inspirerad av barnbarnet Casimirs tavla så jag satte igång med att måla en egen blåklintstavla i somras. Här nedan kan man se den tavla som Casimir målade sommaren 2015, då 8 år gammal. Jag har dock uteslutit katten och fågeln. Som synes är det samma vas.


Blåklintstavla målad av Casimir, 8 år.

Och med dess konstverk tar jag några dagars bloggpaus. Men jag är snart tillbaka med nya, förhoppningsvis läsvärda och spännande inlägg.

onsdag 27 september 2017

1475 Gems Weekly Photo Challenge - DÖRR

Den här veckan är det dags för DÖRREN att göra entré eller sorti om man nu så vill på Gems Weekly Photo Challenge.  En dörr går man ju som bekant både in och ut ur. Fast just den här dörren är alltid stängd vad jag vet.

Fler dörrar kan man få se om man går in och tittar på hemsidan. Våra kyrkor har ett förnämligt förråd av gamla - ibland medeltida - dörrar. Den här vackra dörren från från 1200-talet finns i Skönberga kyrka i Söderköping. Om man kommer norrifrån och ska åka söderut på E 22-an ligger Skönberga kyrka till vänster precis före avtagsvägen - 210 - till Sankt Anna.


En vacker medeltida dörr som vetter mot kyrkogården i Skönberga kyrka i Söderköping. (Bilden går att klicka större.)

tisdag 26 september 2017

1474 Utställning på Stinsen - Marianne Larsson

Stinsen - biblioteket i Söderköping - har en fin utställningshall på övervåningen där flera lokala förmågor, även jag, har fått möjlighet att ställa ut. Det är helt gratis och man får hjälp med både affischer, annons och att hänga sina tavlor. Fantastiskt fint av kommunen tycker jag.


Blommor, godis och mineralvatten var på plats men inte konstnären. Kent tog bilden. (Bilderna går att klicka större.)

I lördags var Kent och jag och besökte vernissagen med målarkompisen Marianne Larsson. Hon kallar sig själv naturmålare och är särskilt förtjust i att måla fåglar. Tyvärr var hon inte där när vi kom dit på eftermiddagen så jag kunde inte ta något foto av henne. Det får bli det här som jag tagit vid ett tidigare tillfälle.


Marianne framför några av sina tavlor i Vidarlokalen på Munkbrogatan. 

Fotona gör inte tavlorna full rättvisa eftersom väggarna inte är helt vita som i verkligheten. Här kommer i alla fall några exempel på Mariannes måleri. Tavlorna talar för sig själva.










Tavlorna nedan har typiska Söderköpingsmotiv. Från vänster och ner: 1) Rådhuset 2) Drothemskvartern 3) Capella Ekumenica Överst från höger och ner: 4) Väderkvarnen 5) Brunnskyrkan-


Till sist några små akvareller med björnar. Bilden överst har fått en reflex av lysröret i taket.


Här kan man läsa mer om utställningen. Tyvärr står det inte vilket datum den slutar men den pågår åtminstone ett par veckor till.

Här är ett inlägg från min egen utställning på Stinsen vid den här tiden förra året.
Vernissage på Stinsen.

lördag 23 september 2017

1473 Höstnytt från Bonniers Veckotidning 1925

Omslagsbilden till Bonniers Veckotidning nr 40 3 oktober är skapad av en för mig helt okänd illustratör - Viola Wahlstedt-Borsi. Men på nätet läser jag att hon både var författare och journalist och dessutom konststuderande när hon var ung. Astrid Lindgren skrev en nekrolog om henne i DN 1972 som man kan läsa här


Omslagsbild till BVT nr 40 1925 av Viola Wahlstedt-Borsi. (Bilderna går att klicka större.)

Dessutom har jag svårt att tolka bilden.Vad håller kvinnan på med? Kanske någon av mina bloggläsare har en gissning?

Sten Selander, en av våra klassiska svenska författare, är en av chefredaktörerna på tidningen. Det är han med den kända dikten "Spela kula" som än i dag berör mig mycket när jag läser den. Selanders intresse för litteratur visar sig genom att tidningen innehåller många noveller av den tidens kända författare. Tyvärr är de i allmänhet så långa att det inte går att lägga in dem i bloggen.

Insidan är också i färg.  Ofta bilannonser som denna. Fortfarande inga svenska bilannonser. Det var ju inte förrän 1926 som Volvo bildades. Den svenska bilmarknaden översköljdes av amerikanska bilmärken vid den här tiden.


Här en Packard från 1925.

Jockeyklubben bildades 1890 och har som mål "att främja den ädla hästsporten och galoppsporten i Sverige. 2015 firade man 125-årsjubileum i närvaro av kungen som också höll tal. Här kan man läsa om detta jubileum. Eftersom texten under bilden är oläsbar skriver jag den här:

"På sadelplatsen kommer man in för en femma men på jockeyklubbens läktare kommer bara hästvärldens crême de la crême och dit snegla många avundsjuka ögonpar. Bland de utvalda som ila upp och ned i den förnämliga läktarens trappor äro domare i cylinder, ryttare i uniform, kunglighet och damer. Och de betitlas och kännas igen. HON har en ny hatt eller en ny dräkt. HAN en ny seger eller ett nytt nederlag som kan ge anledning till diskussion. Det är det som är så trevligt med jockeyklubbens läktare."


Underbara herrar porträtterade av Herman Adrian Lappen Edquist 1897-1954, född i Hudiksvall. Han var en svensk tecknare och redaktör. Här kan man läsa mer om honom.

BVT är nog mest tänkt som en kvinnotidning eftersom det förekommer flitigt med porträtt av kvinnor ur societeten i alla nummer. Många porträtt av brudar också. Men som i våra dagars tidningar varav en del bara ägnar sig åt kändisar och skvaller, finns det alltid med åtminstone några sidor med foton på den tidens berömda personer och kändisar.


I mitten på den här bilden ser man Astri och Evert Taube på promenad. Chefen på sockerfabriken i Landskrona, Harry Tranchell, är med på den översta bilden till höger där han lär ut fiskekonsten till sina söner. Hans fru är med och klipper får på deras lantställe längst ner till höger.


Skådespelaren Anders de Wahl roar sig med en kattunge överst till höger och doktor Carl Grimberg - han med Sveriges historia - finns med tillsammans med sin fru och deras bebis längst ner till höger.

Bilden på kvinnan i mitten är av Helena Klein, "en av läkarekongressens deltagare från Finland." Hon kämpade också för den kvinnliga rösträtten. En släkting till henne, Helle Klein, har skrivit en intressant artikel om henne här.

Det hade varit roligt att se de här kreationerna i färg, men i gengäld är de väldigt väl beskrivna i bildtexten.




Det är många annonser i tidningen - de flesta riktar sig till kvinnor.



Det här året firade varuhuset NK sitt tioårsjubileum. Jag kommer ihåg vilken upplevelse det var när jag som nioåring fick åka rulltrappa för första gången. Jag tror bara att det var NK som överhuvudtaget hade rulltrappa på 1940-talet. I alla händelser var NK det första varuhus i Sverige som installerade en sådan. Mer om Nordiska Kompaniet kan man läsa här.